Boken om bordellhärvan 1976
Boken om bordellhärvan, som beskriver hur etablissemangets mäktiga män
köpte sex (även av minderåriga), hamnade i polisens förundersökningar
men räddades av regeringschef och medial dementiapparat, har kanske
inte väckt så mycket uppmärksamhet som väntat. Kritiken är däremot mer
förväntad.
Bevisföringen anses svag eftersom författarna "bara" lutar sig på
utsagor från kvinnor i prostitutionen. Men detta är inte "bara", och
vore källorna män med icke klandervärda yrken hade kritiken inte
uttalats. Män av denna kaliber är inte heller ovanliga sexköpare,
varken nu eller då. Ett större problem är det inte finns tillstymmelse
till källförteckning. Datum, klockslag, namn och detaljer finns till
förbannelse (som var poliserna parkerade när de överlämnade
promemorior), men hur ska riktigheten i interpellationer, polisens
bevisföring eller tidningsartiklar kontrolleras? Och hur har man fått
tillgång till polisens telefonavlyssningar som man refererar så ymnigt
från?
En annan kritik är att sexköpares namn publiceras. Detta
behöver inte vara problematiskt, men eftersom sexköparna är vår tids
perverterade män som står vid mediala skampålar, förlorar social
ställning, arbeten och utsätts för våld – precis som 1950-talets
homosexuella män – måste starka skäl finnas. Ibland är det så, men ofta
verkar snarare pornografiska syften styra. Det sistnämnda gäller
särskilt alla sexuellt intima, och för berättelsen ovidkommande,
detaljer om både kvinnor och män.
Boken är dock en förträfflig
demonstration av hur makten opererar, och ger väl förunnad upprättelse
åt de minderåriga som utnyttjats. Den är också en intressant svensk
tidsskildring. Men en av dess mest intressanta, och säkerligen
oavsiktliga, konsekvenser är att den urholkar ett av de ben den står
på: att prostitution är moraliskt klandervärt. För när sexsäljarnas
utsagor varken ifrågasätts eller tolkas, framträder prostitutionens
komplexitet
De många olika anledningarna till varför kvinnor
säljer sex finns med. Allt från självdestruktivitet och tvång, som
orsakar unga Livs prostitution, till bordellmamman Doris Hopps
hänsynslösa företagsamhet och egna sexuella nöje. Däremellan de kvinnor
som vill tjäna pengar för att försörja studier eller nöjesliv och inte
verkar lida nämnvärt. Prostitutionen är bevisligen inte heller
enkelbiljett till helvetet: en av kvinnorna är nu riksdagsledamot.
Köparnas komplexitet är mindre synlig, men inte är männen några monster
med sina tidiga utlösningar, avmaskuliniserade sexuella önskningar och
trasiga undertröjor. Att hävda att alla kvinnor är offer och män
förövare blir således svårt.
Bokens stora svaghet är dock
formen. Samma historia berättas flera gånger men från olika vinklar. Än
är det kvinnornas vittnesmål som styr, än poliskällor eller
mediadebatt. Det är rörigt och förvirrande. Istället borde teser ha
belagts med hjälp av de olika källorna, något en etisk och analytisk
redigering kunnat åstadkomma. Å andra sidan hade då sexsäljarnas
utsagor kanske redigerats och en av de mest värdefulla aspekterna av
boken gått förlorad.
Deanne Rauscher & Janne Mattsson
"Makten, männen, mörkläggningen. Historien om bordellhärvan 1976"
Vertigo förlag
(LO tidningen)