Boken om bordellhärvan 1976

Boken om bordellhärvan, som beskriver hur etablissemangets mäktiga män köpte sex (även av minderåriga), hamnade i polisens förundersökningar men räddades av regeringschef och medial dementiapparat, har kanske inte väckt så mycket uppmärksamhet som väntat. Kritiken är däremot mer förväntad.

Bevisföringen anses svag eftersom författarna "bara" lutar sig på utsagor från kvinnor i prostitutionen. Men detta är inte "bara", och vore källorna män med icke klandervärda yrken hade kritiken inte uttalats. Män av denna kaliber är inte heller ovanliga sexköpare, varken nu eller då. Ett större problem är det inte finns tillstymmelse till källförteckning. Datum, klockslag, namn och detaljer finns till förbannelse (som var poliserna parkerade när de överlämnade promemorior), men hur ska riktigheten i interpellationer, polisens bevisföring eller tidningsartiklar kontrolleras? Och hur har man fått tillgång till polisens telefonavlyssningar som man refererar så ymnigt från?

En annan kritik är att sexköpares namn publiceras. Detta behöver inte vara problematiskt, men eftersom sexköparna är vår tids perverterade män som står vid mediala skampålar, förlorar social ställning, arbeten och utsätts för våld – precis som 1950-talets homosexuella män – måste starka skäl finnas. Ibland är det så, men ofta verkar snarare pornografiska syften styra. Det sistnämnda gäller särskilt alla sexuellt intima, och för berättelsen ovidkommande, detaljer om både kvinnor och män.

Boken är dock en förträfflig demonstration av hur makten opererar, och ger väl förunnad upprättelse åt de minderåriga som utnyttjats. Den är också en intressant svensk tidsskildring. Men en av dess mest intressanta, och säkerligen oavsiktliga, konsekvenser är att den urholkar ett av de ben den står på: att prostitution är moraliskt klandervärt. För när sexsäljarnas utsagor varken ifrågasätts eller tolkas, framträder prostitutionens komplexitet

De många olika anledningarna till varför kvinnor säljer sex finns med. Allt från självdestruktivitet och tvång, som orsakar unga Livs prostitution, till bordellmamman Doris Hopps hänsynslösa företagsamhet och egna sexuella nöje. Däremellan de kvinnor som vill tjäna pengar för att försörja studier eller nöjesliv och inte verkar lida nämnvärt. Prostitutionen är bevisligen inte heller enkelbiljett till helvetet: en av kvinnorna är nu riksdagsledamot. Köparnas komplexitet är mindre synlig, men inte är männen några monster med sina tidiga utlösningar, avmaskuliniserade sexuella önskningar och trasiga undertröjor. Att hävda att alla kvinnor är offer och män förövare blir således svårt.

Bokens stora svaghet är dock formen. Samma historia berättas flera gånger men från olika vinklar. Än är det kvinnornas vittnesmål som styr, än poliskällor eller mediadebatt. Det är rörigt och förvirrande. Istället borde teser ha belagts med hjälp av de olika källorna, något en etisk och analytisk redigering kunnat åstadkomma. Å andra sidan hade då sexsäljarnas utsagor kanske redigerats och en av de mest värdefulla aspekterna av boken gått förlorad.

Deanne Rauscher & Janne Mattsson
"Makten, männen, mörkläggningen. Historien om bordellhärvan 1976"
Vertigo förlag

(LO tidningen)