Kinsey på film och som romanfigur
Så fort det handlar om sex sker något besynnerligt. De vanliga
spelreglerna upphör. Ta det här med sexologi, ett ämnesområde som
sysslar både med forskning kring sex och med hjälp till människor med
sexuella problem.
I höstas stängdes den sexologiska mottagningen på Akademiska
sjukhuset i Uppsala, med 40-åriga anor, utan att någon lyfte på ett
enda ögonbryn. Visst besparas det både här och där, men det märkliga är
inte bara att protester uteblev, utan att man lägger ner denna
verksamhet just nu när sexualiteten definieras som ett stort
samhällsproblem. Vi har "sexualiseringen" av det offentliga rummet,
pornografin och prostitutionen, våldtäkterna. Visst brukar man då
efterlysa mer forskning och klinisk verksamhet?
I den
engelskspråkiga världen verkar dock sexologin ha ett uppsving. I samma
veva som en spelfilm om den kända sexualitetsforskaren Alfred Kinsey
har premiär publiceras en roman om densamma. Romanen är skriven av T C
Boyle, en britt känd för sin utomordentliga prosa och litterära bredd.
I The inner circle låter han en av Kinseys medarbetare, Clyde Martin
(lätt förklädd till "John Milk") i en fejkad biografiform berätta om
livet och turbulensen kring Kinsey.
Boyles fokus är det sexuella
experimenterandet mellan medarbetarna, deras fruar och makarna Kinsey,
liksom de spänningar och frågor det gav upphov till - var går gränsen?
Det var den romantiska kärleken som inte accepterades utanför
äktenskapet enligt Kinsey. Den sexuella relationen mellan John Milks
fru och en annan medarbetare måste därför brytas. I boken beskrivs
också hur Kinsey och hans team med hjälp av en väl indrillad och
icke-fördömande attityd lyckades få 18 000 människor att öppet och
ärligt berätta om sina sexuella erfarenheter - något oerhört i
efterkrigstidens USA. Den höga förekomsten av för- och utomäktenskaplig
sex, onani och homosex chockerade och volymerna Sexual Behavior in the
Human Male (1948) respektive Human Female (1953) sålde massupplagor
världen över.
Kinsey beskrivs som den krävande och dominerande
forskare han var, men annars är boken - sitt spännande område till
trots - tämligen färglös. Boyle säger att han fascinerades av Kinseys
makt och karisma som kunde få allt detta till stånd, men detta är inte
något som förmedlas i boken. Det gör det istället med bravur i filmen
"Kinsey" med Liam Neeson i huvudrollen (regi Bill Condon).
Filmen
börjar innan Kinsey kom in på området sex, under den tid han var besatt
av gallsteklar. Som biolog och professor i zoologi samlade och
undersökte han hela 160 000 under sina nästan maniska resor över hela
USA. Grunden för Kinseys vetenskapliga inställning till sexualiteten,
behovet av att klassificera och neutralt dokumentera, blir så mer
förståelig. Hans strängt religiösa fader, som fördömde det mesta i
sexväg, liksom mötet med de sexuellt okunniga och sökande eleverna på
universitet förklarar Kinseys uppsåt: att få människor att förstå att
om de finns någon konstant variabel i den mänskliga sexualiteten så är
det att den är oändligt variationsrik.
Väninnan jag sett filmen
med, och som har varit med bra länge, påminner mig om relevansen av
Kinseys gärning än idag. Senare på kvällen ringer hon och säger att
tänk så mycket kraft och energi det fortfarande går åt för människor
att hålla den där skammen stången och funderingarna hemliga - kraft som
istället skulle kunna användas till saker så mycket mer konstruktiva.
(LO tidningen)