Kinsey på film och som romanfigur

Så fort det handlar om sex sker något besynnerligt. De vanliga spelreglerna upphör. Ta det här med sexologi, ett ämnesområde som sysslar både med forskning kring sex och med hjälp till människor med sexuella problem.

I höstas stängdes den sexologiska mottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, med 40-åriga anor, utan att någon lyfte på ett enda ögonbryn. Visst besparas det både här och där, men det märkliga är inte bara att protester uteblev, utan att man lägger ner denna verksamhet just nu när sexualiteten definieras som ett stort samhällsproblem. Vi har "sexualiseringen" av det offentliga rummet, pornografin och prostitutionen, våldtäkterna. Visst brukar man då efterlysa mer forskning och klinisk verksamhet?
I den engelskspråkiga världen verkar dock sexologin ha ett uppsving. I samma veva som en spelfilm om den kända sexualitetsforskaren Alfred Kinsey har premiär publiceras en roman om densamma. Romanen är skriven av T C Boyle, en britt känd för sin utomordentliga prosa och litterära bredd. I The inner circle låter han en av Kinseys medarbetare, Clyde Martin (lätt förklädd till "John Milk") i en fejkad biografiform berätta om livet och turbulensen kring Kinsey.

Boyles fokus är det sexuella experimenterandet mellan medarbetarna, deras fruar och makarna Kinsey, liksom de spänningar och frågor det gav upphov till - var går gränsen? Det var den romantiska kärleken som inte accepterades utanför äktenskapet enligt Kinsey. Den sexuella relationen mellan John Milks fru och en annan medarbetare måste därför brytas. I boken beskrivs också hur Kinsey och hans team med hjälp av en väl indrillad och icke-fördömande attityd lyckades få 18 000 människor att öppet och ärligt berätta om sina sexuella erfarenheter - något oerhört i efterkrigstidens USA. Den höga förekomsten av för- och utomäktenskaplig sex, onani och homosex chockerade och volymerna Sexual Behavior in the Human Male (1948) respektive Human Female (1953) sålde massupplagor världen över.

Kinsey beskrivs som den krävande och dominerande forskare han var, men annars är boken - sitt spännande område till trots - tämligen färglös. Boyle säger att han fascinerades av Kinseys makt och karisma som kunde få allt detta till stånd, men detta är inte något som förmedlas i boken. Det gör det istället med bravur i filmen "Kinsey" med Liam Neeson i huvudrollen (regi Bill Condon).

Filmen börjar innan Kinsey kom in på området sex, under den tid han var besatt av gallsteklar. Som biolog och professor i zoologi samlade och undersökte han hela 160 000 under sina nästan maniska resor över hela USA. Grunden för Kinseys vetenskapliga inställning till sexualiteten, behovet av att klassificera och neutralt dokumentera, blir så mer förståelig. Hans strängt religiösa fader, som fördömde det mesta i sexväg, liksom mötet med de sexuellt okunniga och sökande eleverna på universitet förklarar Kinseys uppsåt: att få människor att förstå att om de finns någon konstant variabel i den mänskliga sexualiteten så är det att den är oändligt variationsrik.

Väninnan jag sett filmen med, och som har varit med bra länge, påminner mig om relevansen av Kinseys gärning än idag. Senare på kvällen ringer hon och säger att tänk så mycket kraft och energi det fortfarande går åt för människor att hålla den där skammen stången och funderingarna hemliga - kraft som istället skulle kunna användas till saker så mycket mer konstruktiva.

(LO tidningen)